Folktro och myter i Harry Potter
Från Hoggypedia
Uppsats: Folktro och myter i Harry Potter
Av: Niki Mallouppas
Växjö Universitet, Institutionen för Humaniora
Niki Mallouppas © 2008
Får ej kopieras eller spridas utan tillåtelse från upphovsrättsinnehavaren.
Innehåll |
Inledning
Fenomenet Harry Potter förundrar en hel värld. Böckerna om den föräldralöse trollkarlen har trollbundit miljontals av läsare världen över och många ställer sig frågan: Varför? Vad är böckernas attraktionskraft? Varför har böckerna så många läsare?
Böckerna har tydliga inslag av redan existerande myter och folksagor. Väsen som sfinx, kentaurer, enhörningar, basilisker och trehövdade hundar berikar berättelsen om Harry Potter. Genom hela berättelsen kan läsaren få anknytningar till det redan existerande. Böckernas författare J.K. Rowling ger djup åt berättelsen genom att använda sig av redan kända geografiska kännetecken, som den engelska huvudstaden London och Londons tågstation ”King’s Cross”. Rowling namnger sina karaktärer med finess och använder sig av latinska fraser i skapandet av magiska trollformler. I detta arbete kommer dock relateringen till redan existerande myter att vara central.
Syfte
I min uppsats har jag tänkt att dra paralleller mellan de existerande legender och historia och de som förekommer i J.K. Rowlings böcker om Harry Potter. Framför allt har jag tänkt att fokusera på svensk och östeuropeisk folktro. Dessa två områden tänker jag studera och utifrån dem ska jag analysera Harry Potter- böckerna. Eftersom svenskt och östeuropeisk folktro är så pass breda ämnen så har jag inte tänkt beröra detaljerna.
Under arbetets gång hoppas jag på att få svar på varför J.K. Rowling använder sig av legender och historia, istället för att skapa en helt ny värld. Jag är också ytterst medveten om att det kan bli svårt att förklara böckernas attraktionskraft, delvis eftersom jag håller med David Rudd (i artikeln ”Here Be Dragons! Muggles Beware!”) om att det inte går att peka ut endast en källa till attraktionskraften. Människor i alltför många åldrar läser Harry Potter och det är uppenbart att värderingar, tidigare kunskap och så vidare skiljer sig markant läsarna emellan. Jag kommer att skriva mer om detta längre fram i uppsatsen.
Material
Under arbetets gång har jag först och främst använt mig av böcker som källor, eftersom mitt arbete behandlar Harry Potter fenomenet ur en litteraturvetenskaplig synpunkt. Jag har självklart utgått från Harry Potter- böckerna och använt mig av en kursbok, samt flera kursartiklar för att analysera Harry Potter- serien.
En annan viktig bok jag använt mig av är folklivsforskaren Ebbe Schöns bok ”Älvor, troll och talande träd”. Ebbe Schön är en erkänd forskare, vars arbete oftast behandlar svenska folksagor. Hans bok ger en enkel överblick över svensk folktro, men också en trovärdig sådan.
Till de östeuropeiska folksagorna har jag använt boken ”Mytologi- Gudar, hjältar, myter”, som är skriven av en rad olika författare. Jag känner ej till författarnas bakgrund, dock använder jag boken för att bekräfta den kunskap jag redan har.
Jag har också använt mig av Anna Höglunds föreläsning Fantastik och kulturstudier där hon beskriver olika typer av genrer. Jag kommer att koncentrera mig på att förklara genren ”fantasy” eftersom flera forskare har placerat Harry Potter- böcker i den genren.
Harry Potters världar
Harry Potter är en föräldralös pojke, som på sin elvaårsdag får reda på att han egentligen är en trollkarl. Han slussas in i en ny värld, där allt som kunde tyckas vara underligt för en människa utan magiska krafter, är vardag för trollkarlarna och deras feminina motsvarighet häxorna (Sandgren, 2001, s.89). Tillsammans med sina kamrater Ronald Weasley och Hermione Granger får han erfara mer på några år än en Mugglare (person utan magiska krafter) gör på flera livstider. Genom hela serien pågår en kamp mellan det goda och det onda. Det godas förkämpe är Harry och de ondas är Voldemort, som även dödade Harrys föräldrar. Böckerna är fulla av intriger, men även en elevs vardag på trolldomsskolan Hogwarts beskrivs. (Rowling, alla böcker i källförteckningen).
Svenska folksägner
Nedan följer beskrivningar av väsen i den svenska folktron.
Troll
Enligt forskaren Ebbe Schön var inte den allmänna folktron att troll var groteska, nakna eller potatisliknande. Förr trodde man att folk liknade människor, eller till och med vackrare än människor, vilket inte stämmer överrens om dagens uppfattning. Schöns förklaring är att bland annat illustratörer har ändrat vår uppfattning om hur troll ser ut (Schön, 2000, s. 35).
Ett troll gör entré på Hogwarts i ”Harry Potter och de vises sten”. Trollet beskrivs som högt och vämjeligt. Trollets matta, granitgrå kropp liknade ett stenblock, med en kokosnöt till huvud. (Rowling, 2001a, s. 217) J.K. Rowlings beskrivning får trollet att framstå som ganska groteskt
Jättar
Det var en allmän tro i Sverige att jättar existerat Lämningar, som troligtvis orsakats av naturen, tydde på att de gigantiska varelserna bott ibland oss (Schön, 2000, s.59-64).
Jättarna förekommer först och främst i slutet av Harry Potter- serien, men nämns även i början av böckerna eftersom Hogwarts skogsvaktare Hagrid har påbrå från jättar från sin moders sida. (Rowling, 2001c, s. 442).
Häxor
Häxor förekom inte bara i Sverige utan var utspritt över hela Europa (Ankarloo, 2007, s. 72). Häxförföljelserna var som starkast i Sverige under 1600-talet. Häxorna brukade, enligt folktron, flyga till Blåkulla på diverse redskap (Schön, 2000, s. 81). De brukade även få skulden för att t.ex. skrämma bort fisk (Schön, 2000, s. 80)
Häxor är ett begrepp som använts väldigt flitigt i böckerna, vilket är naturligt då hela serien handlar om en häx- och trollkarlsvärld. Tvärtemot de gamla föreställningarna anses de flesta häxor i Harry Potter vara goda, även om det finns häxor på onda sidan som brukar svartkonster (Källa). De onda häxorna står dock inte i förbund med djävulen, då direkta kopplingar den kristna tron inte finns. De onda häxorna, och trollkarlarna för den delen, är lojala till den onde Voldemort. (Källa)
Häxorna och trollkarlarna i Harry Potter- världen använder sig av trollstavar för att trolla (Rowling, 2001a, s. 107-111), men de kan även brygga magiska brygder och flyga med kvastar. (Rowling, 2001a, s. 171-173 och 187)
Drakar
Det finns sagor om drakar hela världen över, även om drakarna skilde sig från land till land. T.ex. kunde deras utseende skilja sig markant ifrån varandra (Flöistrup, 2002, s.5-6)
Av Ebbe Schön beskrivs drakarna som stora ormar, med vingar och korta bens. Drakarna sågs som elaka och troddes vaka över dyrbara skatter (Schön, 2000, s. 63).
Skogsvaktaren Hagrid skaffar sig ett drakägg i ”Harry Potter och de vises sten”. Drakungen som kommer ut ur ägget har taggiga vingar, lång nos, hornstumpar och gulröda ögon. Draken får namnet Norbert (Rowling, 2001a, s. 209-210).
Spöken
Ett spöke är en persons uppenbarelse efter döden. Ett spöke kunde vara ett benrangel, en huvudlös kropp osv. Gemensamt för spöken är att de är okända vålnader, som går igen efter döden. Skillnaden mellan spöken och gengångare är att gengångare inte är okända vålnader. Gengångare känns igen av folket de går igen hos. (Ebbe Schön, 2000, s. 25)
Spöken dyker upp redan i första Harry Potter- boken. På Hogwarts, skolan för häxor och trollkarlar, är spöken och vålnader en del av skolmiljön. Varje elevhus, som skolans elever är indelade i, har ett elevhusspöken. (Rowling, 2001a, s. 156-157) De flesta spökena på Hogwarts är vänliga, utom möjligtvis poltergeisten Peeves, som gör allt för att ställa till oreda (Rowling, 2001a, s. 162- 163).
Varulvar
Män som förvandlades till vargar kallades för vargar. Det ansågs vara en förbannelse att vara varulv, vars förvandling oftast skedde runt fullmåne (Schön, 2000, s. 95). Varulvar sågs ej på med blida ögon, eftersom dessa brukade attackera både boskap och människor.
Det fanns olika teorier till att vissa blev varulvar. En del anklagade modern. Vid förlossning kan modern använt sig av trollkonst för att lindra förlossningssmärtan. En annan teori var att trollkunniga förbannade männen så att de blev varulvar (Schön, 2000, s. 96)
I ”Harry Potter och fången från Azkaban” får eleverna på Hogwarts, som vanligt, en ny lärare i Försvar mot svartkonster. Den nye professorns namn är Remus Lupin. Det intressanta med Mr. Lupin är att han är en varulv, något som Harrys smarta vän Hermione listar ut (Rowling, 2001b, s.424)
Östeuropeiska folksägner
Flera väsen som beskrivs i den svenska folktron, förekom även i Östeuropa. Däremot kunde vissa beskrivningar skilja sig åt och det kunde även synen på varelserna göra.
Varulvar
Varulvar hade en mer positiv status i Östeuropa än i Sverige. De barn som föddes med ett kännetecknande märke på kroppen, t.ex. ett födelsemärke eller en konstig hårtuss, kunde möjligtvis bli en varulv. Att en person var varulv kunde betyda att han/hon kunde förvandla sig till vilket djur eller vilken fisk som helst. Onda människor brukade dock föredra vargagestalt (Auerback, Lauren, 2005, s. 109).
Vampyrer
Varelsen vampyr brukade användas som skrämseltaktik av kyrkan för att skrämma upp ”orena” människor, som t.ex. häxor, tjuvar och gudlösa. Dessa ”orena” sades bli förvandlade till vampyrer efter döden. Vampyrerna sades dricka människoblod om nätterna. Deras offer blev antingen vampyrer även de eller också tynade de bort (Auerback, Lauren, 2005, s. 106).
I ”Harry Potter och de vises sten” får läsaren läsa om en varelse som överlever genom att dricka blod från en enhörning. Varelsen benämns inte som en vampyr, men beskrivs som en (Rowling, 2001a, s. 316-317). Harry Potter träffar på denna varelse i den förbjudna skogen, dock vet han inte att det är hans professor i Försvar mot svartkonster, professor Quirell, som parasiteras av Voldemort (Rowling, 2001a, s.360-361).
Häxor
Häxor användes i sagor som ett ont inslag i berättelsen. Ett exempel är den östeuropeiska häxan Baba- Jaga som bor i ett hus med hönsfötter. Grinden utanför Baba- Jagas hus är gjort av benrester från människor (Auerback, Lauren, 2005, s. 108)
Drakar
Även drakar agerade onda i sagorna. Drakarna framställdes som onda varelser som skulle besegras av hjälten (Auerback, Lauren, 2005, s. 108). Detta går att återfinna i ”Harry Potter och den flammande bägaren” då Harry Potter ska besegra en drake i en tävling. Som den svenska folksägnen säger, så vaktar draken sin skatt, ett ägg. Som den östeuropeiska sägnen säger framställs draken som ”ond” och Harry Potter som ”god” (Rowling, 2001c, s. 364-370)
Diskussion
I diskussionen tänker jag förklara vissa viktiga begrepp. Några av begreppen kommer jag sedan att analysera Harry Potter-serien med.
Ett viktigt huvudbegrepp, i Anette Almgren Whites artikel om Harry Potter, är intertextualitet. Begreppet intertexualitet betyder en text kan ha påverkats av andra tidigare texter och hur texten påverkats (Almgren White, Om intermedialitet HP) .. Detta är relevant i min text eftersom Harry Potter har influenser från en massa olika håll, både från folksagor och från andra författare som till exempel Narnia- författaren C.S. Lewis (Sandgren, 2001, s.92).
Nästa begrepp är fantasy. Fantasy är en genre som uppmärksammades i och med Tolkiens trilogi ”Härskarringen” (Höglund i föreläsningen Fantastik och Kulturstudier). Genrens utmärkande drag är att den oftast utspelar sig i en värld påhittad av författaren. Världen brukar befolkas av olika slags väsen, vilka i vissa fall kan vara hämtade direkt ifrån redan existerande folksagor och myter. Dock menar Anna Höglund att fantasy- författarna kan fantisera fram egna väsen som de befolkar världarna med. Ett annat utmärkande inslag i fantasy- genren är den magiska aspekten. Magin utgör ofta en balans mellan det goda och det onda (Höglund, Fantastik och Kulturstudier)
En annan viktig genre som Höglund nämner är folklore. Folklore inbegriper bl.a. folksagor och myter (Höglund, Fantastik och Kulturstudier). Folklore sprids inte bara via skrift utan också muntligt. För något sekel sedan var det vanligare att myter, folksagor, sägner och så vidare, berättades vidare (Höglund, Fantastik och Kulturstudier).
Ett annat intressant begrepp nämns av Staffan Bergsten och Lars Elleströms. Med begreppet världslitteratur menar de båda författarna den samlade litteraturen från hela världen. Bevarade skrifter som omfattar alla genrer. I dessa skrifter finns även de muntliga traditionerna bevarade, med andra ord finns även folklore även bevarat. Nationallitteratur (från skilda nationer, som namnet säger) samlas under det vida begreppet världslitteratur.
Analys och slutsats
Harry Potter- böckerna klassificeras som böcker ur fantasy- genren (Höglund- Fantastik och Kulturstudier). Ändå måste jag hålla med Höglund att det är svårt att placera böckerna i någon särskild genre. Harry Potter innehåller de inslag som krävs utav fantasy-böcker. Magin finns, verklighetsflykten finns. Dock finns det vissa element som kan tillhöra andra genrer. Jag tycker till exempel att böckerna har inslag av genren magisk realism, då övernaturliga händelser inträffar i den här världen.
Utifrån Anette Almgren Whites artikel kan vi dra en viktig slutsats. Anette Almgren Whites skriver ”Intertexualitet handlar alltså om en texts förhållande till tidigare texter och vilka associationer och kopplingar om uppstår hos läsaren.” (Almgren White, Om intermedialitet HP) Det vill säga, genom att väva in legender som de väldigt många känner till så skapar hon än närmre kontakt mellan böckerna och läsaren, än om hon hade fantiserat ihop nya varelser och ändrat historien. Läsaren kan ha hört talas/läst om dessa varelser sedan tidigare i ett sammanhang och på så sätt redan ha en bild av hur varelserna är och ser ut. Läsaren kan enklare relatera till böckernas innehåll och ”känna igen sig”, vilket gör boken mer trovärdig.
Håkan Sandgren skriver i sin artikel ”Om J.K. Rowlings Harry Potter och begäret att läsa” att J. K. Rowling lyckats få en bred målgrupp, där läsarna har olika anledningar till att gilla Harry Potter (Sandgren, 2001, s.89). Sandgren skriver ”För det första tar Rowlings böcker vara på en allmänmänsklig önskan att se sig själv som begåvad med särskilda talanger; att vara utvald. För det andra fungerar de som en slags lek med en mängd olika mytiska, litterära och populärkulturella element och stimulerar till en pigg upptäckarlusta hos läsaren”(Sandgren, 2001, s.89). Det är den andra punkten som jag, med detta arbete, vill ta vara på. Ovan har jag beskrivit en rad olika väsen och jämfört dem med de väsen som förekommer i Harry Potter- böckerna. Vissa av varelserna har inte ändrats av Rowling, andra har det. Även om varelserna skiljer, som t.ex. trollen, så bygger Rowling sina varelser på den uppfattningen som finns i nuläget om varelserna.
En vidare reflektion, men en inte så relevant sådan, är att informationen, som Rowling använder sig av för att stärka sin värld med, är inspirerad av europeisk kultur. Det finns inga direkta element som refererar till Asien eller till Sydamerika till exempel.
Avslutningsvis så vill jag ännu en gång hålla med David Rudd. Han skriver att det är många faktorer som är exceptionellt i Rowlings berättande om Harry Potter, men det är hennes blandning av det övernaturliga, beskrivningen av mat, humorn och så vidare som gör böckerna så speciella. Det är svårt att peka ut endast en anledning till deras popularitet (Rudd, 1999, s. 48). J.K. Rowling har, med hjälp av sin kreativitet, skapat en unik brygd.
Källförteckning
Böcker
Ankarloo, Bengt 2007: Satans raseri, Stockholm, Ordfront
Auerback, Lauren; Birell, Anne M; m.fl 2005: Mytologi – Gudar, hjältar, myter, Bath, Parragon Books
Bergsten, Staffan; Elleströ, Lars 2004: Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund, Studentlitteratur
Flöistrup, Bertil, 2002: Drakar i öst och väst, Ungern , Apec förlag
Rowling, J.K., 2001a: Harry Potter och de vises sten, Falun, Tiden
Rowling, J.K., 2002: Harry Potter och hemligheternas kammare, Falun, Tiden
Rowling, J. K., 2001b: Harry Potter och Fången från Azkaban, Smedjebacken, Tiden
Rowling, J.K., 2001c: Harry Potter och den flammande bägaren, Smedjebacken, Tiden
Rowling, J.K., 2004: Harry Potter och Fenixorden. Smedjebacken, Tiden
Rowling, J.K., 2005: Harry Potter och halvblodsprinsen, Finland, Tiden
Rowling, J.K., 2007: Harry Potter och dödrelikerna, Finland, Tiden
Schön, Ebbe, 2000: Älvor, troll och talande träd, Uddevalla, Bokförlaget Semic
Artiklar
Sandgren, Håkan 2001: Om J.K. Rowlings Harry Potter och begäret att läsa
Almgren Whites, Anette år?: Om intermedialitet HP
Rudd, David 1999: Here Be Dragons! Muggles Beware!
Föreläsning
Höglund, Anna, Fantastik och Kulturstudier
NIKI MALLOUPPAS © 2008
Återgiven med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.
